Hormoner
Hormoner är kemiska budbärare
Hormoner fungerar som kemiska budbärare och kan därför påverka celler långt bort från platsen där hormonet bildats. Det finns många olika hormoner med speciella uppgifter.
Varje hormon påverkar bara bestämda celler. Ibland jämförs ett hormon med en nyckel som bara passar i ett visst lås. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.
En cell kan fungera som så kallad målcell för många olika hormoner. Det innebär att cellen påverkas av flera olika hormoner, som har olika verkan på cellen. Samma hormon har samma verkan varje gång på målcellen, men olika hormoner har alltså olika effekter på målcellen. Det behövs mycket små mängder av ett hormon för att det ska vara verksamt.
Hormonerna utsöndras direkt i blodet, från till exempel binjurarna (1), och förs i runt med hjälp av blodomloppet till hela kroppen. Hormoner påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller, i olika organ, till exempel i njurarna. Dessa målceller har receptorer, mottagare, där hormonet binds, eller så tränger hormonet direkt in i cellen. Det utlöser en förutbestämd kroppslig reaktion (2).
Blodet transporterar hormonerna
Hormonerna bildas av ämnen som man får i sig med maten. De nybildade hormonerna utsöndras direkt i blodet och förs runt i hela kroppen. Ibland binds de till speciella transportämnen i blodet, vilket gör det lättare för hormonerna att nå ut i kroppen. Hormonerna binds sedan vid sina målceller eller tränger in i dem. I båda fallen påverkas målcellen på ett bestämt sätt, och det leder till olika reaktioner i kroppen.
Hormonerna reglerar sig själva
Hormonerna reglerar sig själva i ett mycket komplicerat samspel. Om det redan finns mycket av ett visst hormon minskar produktionen av det hormonet. Ofta sker minskningen i flera steg genom att överskott av ett hormon hämmar bildningen av ett annat hormon, som har till uppgift att stimulera bildningen av det första hormonet.
Om det finns för lite av ett hormon känner den hormonbildande körteln av detta och ökar sin produktion. Även här används ofta ett mellanled i form av ett stimulerande hormon vars produktion först ökar. Mekanismen kallas återkoppling eller feedback. Tack vare detta finjusteras samspelet mellan de olika hormonerna.
Kroppens viktigaste hormoner
Här beskrivs några av kroppens viktigaste hormoner:
Från hypofysen
Tillväxthormon bildas i hypofysen. Hormonet stimulerar tillväxten hos barn och ungdomar. Det ökar också ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.
Hypofysen bildar hormonet prolaktin, som stimulerar mjölkkörtlarna. Det är nödvändigt för att mjölkkörtlarna i kvinnans bröst ska växa under graviditeten och kunna producera mjölk efter förlossningen.
Antidiuretiskt hormon, ADH, påverkar njurarna och leder till att minskad mängd vatten utsöndras med urinen. Det gör att det bildas små mängder koncentrerad urin. ADH bildas i den del av hjärnan som kallas hypothalamus, men transporteras därifrån till hypofysen som frisätter hormonet.
Hormonet oxytocin startar värkarbetet och hjälper livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. Det hjälper även till vid amningen eftersom hormonet drar samman den glatta muskulaturen runt mjölkgångarna i bröstkörtlarna. Hormonet slappnar samtidigt av ringmuskeln kring utförgångarnas mynningar så att barnet lättare kan suga. Oxytocin bildas i hypothalamus, men utsöndras från hypofysen.
Hormonet TSH stimulerar sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin, som ökar kroppens ämnesomsättning.
Från sköldkörteln
Sköldkörtelhormonet tyroxin finns i två former, T3 och T4, och de ökar kroppens ämnesomsättning. Hormonet är viktigt för att kroppen ska växa och utvecklas normalt. T4 är ett förstadium till T3, som är det aktiva hormonet.
Från bisköldkörtlarna
Parathormon bildas i bisköldkörtlarna. Hormonet ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet genom att påverka skelettet, tarmarna och njurarna.
Från binjurarna
Glukokortikoider, till exempel kortisol, bildas i binjurebarken. De reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen samt hämmar inflammationer och allergier. Kortison är ett inaktivt förstadium till kortisol.
Mineralokortikoider, till exempel aldosteron, bildas också i binjurebarken. Hormonerna reglerar omsättningen av salterna natrium och kalium. Aldosteron gör att kroppen sparar på natrium, men gör sig av med kalium. Vatten följer alltid med natrium. Därför utsöndras mindre vatten vilket gör att blodtrycket ökar.
Adrenalin och noradrenalin bildas i binjuremärgen och aktiverar kroppen i stressituationer. Hormonerna gör att blodtrycket och pulsen stiger, blodsockret ökar, luftrören vidgas och pupillerna blir större. Kroppen gör sig redo för att klara av en stressande situation.
Från bukspottkörteln
Insulin bildas i Langerhans öar i bukspottkörteln. Hormonet ökar upptaget och lagringen av socker i kroppens celler. Då sjunker mängden socker i blodet. Insulin ökar även cellernas upptag av nedbrutna proteiner och lagringen av fett.
Glukagon bildas också i Langerhans öar. Hormonet ökar blodets koncentration av socker. Insulin och glukagon har alltså motsatt verkan på blodsockernivån.
Från äggstockarna
Kvinnliga könshormoner bildas framför allt i äggstockarna, men även i binjurebarken. De påverkar utvecklingen av kvinnans könsorgan, reglerar menstruationerna och ser till att en graviditet kan fullföljas. Mängden kvinnliga könshormoner i blodet varierar mycket under menstruationscykeln. Kvinnliga könshormoner är östrogen och progesteron, men även kvinnor bildar mindre mängder manliga könshormoner.
Exempel på hormoner som bildas i kvinnans körtlar.
Från testiklarna
Manligt könshormon bildas dels i testiklarna, dels i binjurebarken. Hormonet är nödvändigt för utvecklingen av mannens könsorgan och stimulerar även tillväxten hos både pojkar och flickor. Exempel på manligt könshormon är testosteron.
Från mag-tarmkanalen
Gastrin bildas i mag-tarmkanalens hormonbildande celler och ökar produktionen av saltsyra i magsäcken, som behövs för matsmältningen.
Sekretin ökar produktionen av basiskt sekret från levern och bukspottkörteln, som också behövs för matsmältningen.
Kolecystokinin stimulerar gallblåsan och bukspottkörteln. Det påverkar flödet av galla och bukspott ut till mag-tarmkanalen.
Från njurarna
Renin utsöndras från njurarna när blodtrycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet aktiverar ett annat ämne, som stimulerar binjurebarken till att bilda hormonet aldosteron. Resultatet blir att blodtrycket och blodflödet ökar. Renin stimulerar också omvandlingen av andra ämnen som höjer blodtrycket kraftigt.
Erytropoietin utsöndras också från njurarna och behövs för att bilda röda blodkroppar. När det finns mindre syre i blodet känner njurarna av det och bildar mer erytropoietin. Det leder till att fler röda blodkroppar bildas som kan transportera mer syre.
Tallkottkörteln
Melatonin bildas i tallkottkörteln i hjärnan. Hormonet är viktigt för att man ska kunna hålla dygnsrytmen. Det bildas framför allt när man befinner sig i mörker och hormonet talar om för kroppen att det är dags att sova.
Exempel på hormomoner som bildas i mannens körtlar.
så gillade svärmor och hans syster yster lussebullarna.Måste fixa en sladd så jag kan bildbomba bloggen.så trist utan någr bilder. Fattar inte va sladden till kameran är 
.
