Hormonerna styr kroppen

Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner. De transporteras med hjälp av blodet och når hela kroppen. Hormonerna är specialiserade och påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa reagerar sedan på ett förutbestämt sätt.

Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en överordnad funktion och är dessutom snabbare än hormonsystemet.

Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat

• ämnesomsättningen
• tillväxten
• salt- och vattenbalansen
• könsmognaden och sexualdriften
• fortplantningen.

Kroppens viktigaste körtlar
Hormonerna bildas av enstaka celler eller celler som samlats till körtlar. De hormonbildande körtlarna kallas även endokrina organ.

Kroppens viktigaste hormonbildande körtlar och celler är

• hypofysen
• sköldkörteln
• bisköldkörtlarna
• binjurarna
• Langerhans öar i bukspottkörteln
• äggstockar och testiklar
• celler i mag-tarmkanalen
• celler i njurarna.

Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet.

Hypofysen styr andra körtlar

Hypofysen ligger på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Genom en liten stjälk har hypofysen direkt förbindelse med hjärnan, som styr över hormonproduktionen i körteln. Hypofysen är mycket liten, ungefär som en ärta. Den väger mindre än ett gram, men är ändå kroppens viktigaste hormonbildande körtel.

Hypofysen bildar flera olika hormoner, vilka i sin tur stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. I hypofysen bildas bland annat hormoner som

• stimulerar sköldkörteln
• stimulerar binjurebarken
• stimulerar äggstockarna och testiklarna
• stimulerar tillväxten
• stimulerar mjölkkörtlarna
• koncentrerar urinen
• hjälper till vid förlossning och amning.

Hur de olika hormonerna verkar beskrivs närmare längre ner i texten.

Hormoner från sköldkörteln aktiverar cellerna

Sköldkörteln är kroppens största hormonbildande körtel. Den ligger på framsidan av luftstrupen alldeles under struphuvudet, och når delvis runt strupen. Den är uppbyggd av två halvor, som var och en innehåller en mängd små blåsor. Blåsornas väggar består av celler som bildar hormoner. De nybildade hormonerna kan lagras i blåsorna innan de utsöndras i blodet.

Sköldkörteln bildar viktiga hormoner som styr kroppens ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna. Hormon från hypofysen stimulerar sköldkörteln att öka produktionen av sköldkörtelhormoner. När tillräckligt mycket hormoner från sköldkörteln bildats hämmar de hypofysen. Då bildar hypofysen mindre mängd av hormon som stimulerar sköldkörteln. Det är ett exempel på så kallad återkoppling, som beskrivs längre ner i texten. I sköldkörteln bildas även hormonet kalcitonin, som påverkar omsättningen av kalcium i kroppen.

Bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium och fosfat
Man har totalt fyra stycken små bisköldkörtlar, som ligger på baksidan av sköldkörteln. Varje körtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörtlarna bildar så kallat parathormon, som reglerar mängden kalcium och fosfat i kroppen.

Flera olika hormoner från binjurarna

Binjurarna är små körtlar som ligger på vardera njurens övre spets. De är inbäddade i en fettkapsel som omger njurarna. Varje binjure består av en yttre bark och en inre märg, som arbetar helt åtskilda från varandra.

I binjurebarken bildas flera olika hormoner som styr omsättningen av socker och salt i kroppen Ett av hormonerna är aldosteron. I binjurebarken bildas också könshormoner. Det är hormon från hypofysen som stimulerar binjurebarken att bilda hormonerna. Även kortisol bildas i binjurebarken, som bland annat reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Kortisol hämmar också inflammationer.

I binjuremärgen bildas adrenalin och noradrenalin och utsöndras framför allt i stressituationer för att aktivera kroppen på olika sätt. Blodtryck och puls stiger, luftrören vidgas, blodsockret ökar och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör kroppen redo att hantera stressituationen. Man brukar säga att man får en adrenalinkick, och tack vare denna klarar man av en extra påfrestande situation.

Binjuremärgen är både en hormonbildande körtel och en del av det sympatiska nervsystemet.

Bukspottkörteln reglerar blodsockret

I bukspottkörteln finns små grupper av hormonbildande celler, som kallas Langerhans öar. De utgör ungefär en procent av hela bukspottkörtelns vikt. Langerhans öar bildar hormonerna insulin och glukagon, som reglerar blodsockernivån.

Resten av bukspottkörteln har viktiga uppgifter vid matsmältningen eftersom den bildar bukspott, som innehåller olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten.

Äggstockar och testiklar bildar könshormoner
Äggstockarna och testiklarna är viktiga för fortplantningen eftersom de bildar ägg respektive spermier, men de fungerar också som körtlar eftersom de bildar könshormoner.
Kvinnliga respektive manliga könshormoner stimulerar bland annat utvecklingen av könsorganen och påverkar sexualiteten.

Hormonbildande celler i mag-tarmkanalen

I mag-tarmkanalen finns spridda hormonbildande celler. De bildar bland annat hormonerna gastrin, sekretin och kolecystokinin, som ökar produktionen av olika slags sekret från mag-tarmkanalen.

Hormonbildande celler i njurarna
I njurarna finns små grupper av hormonbildande celler. De bildar hormonerna renin som medverkar till att höja blodtrycket och blodflödet, och erytropoietin som ökar antalet röda blodkroppar

Hormoner är kemiska budbärare

Hormoner fungerar som kemiska budbärare och kan därför påverka celler långt bort från platsen där hormonet bildats. Det finns många olika hormoner med speciella uppgifter.

Varje hormon påverkar bara bestämda celler. Ibland jämförs ett hormon med en nyckel som bara passar i ett visst lås. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.

En cell kan fungera som så kallad målcell för många olika hormoner. Det innebär att cellen påverkas av flera olika hormoner, som har olika verkan på cellen. Samma hormon har samma verkan varje gång på målcellen, men olika hormoner har alltså olika effekter på målcellen. Det behövs mycket små mängder av ett hormon för att det ska vara verksamt.

Blodet transporterar hormonerna
Hormonerna bildas av ämnen som man får i sig med maten. De nybildade hormonerna utsöndras direkt i blodet och förs runt i hela kroppen. Ibland binds de till speciella transportämnen i blodet, vilket gör det lättare för hormonerna att nå ut i kroppen. Hormonerna binds sedan vid sina målceller eller tränger in i dem. I båda fallen påverkas målcellen på ett bestämt sätt, och det leder till olika reaktioner i kroppen.

Hormonerna reglerar sig själva

Hormonerna reglerar sig själva i ett mycket komplicerat samspel. Om det redan finns mycket av ett visst hormon minskar produktionen av det hormonet. Ofta sker minskningen i flera steg genom att överskott av ett hormon hämmar bildningen av ett annat hormon, som har till uppgift att stimulera bildningen av det första hormonet.

Om det finns för lite av ett hormon känner den hormonbildande körteln av detta och ökar sin produktion. Även här används ofta ett mellanled i form av ett stimulerande hormon vars produktion först ökar. Mekanismen kallas återkoppling eller feedback. Tack vare detta finjusteras samspelet mellan de olika hormonerna.

Kroppens viktigaste hormoner

Här beskrivs några av kroppens viktigaste hormoner:

Från hypofysen
Tillväxthormon bildas i hypofysen. Hormonet stimulerar tillväxten hos barn och ungdomar. Det ökar också ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.

Hypofysen bildar hormonet prolaktin, som stimulerar mjölkkörtlarna. Det är nödvändigt för att mjölkkörtlarna i kvinnans bröst ska växa under graviditeten och kunna producera mjölk efter förlossningen.

Antidiuretiskt hormon, ADH, påverkar njurarna och leder till att minskad mängd vatten utsöndras med urinen. Det gör att det bildas små mängder koncentrerad urin. ADH bildas i den del av hjärnan som kallas hypothalamus, men transporteras därifrån till hypofysen som frisätter hormonet.

Hormonet oxytocin startar värkarbetet och hjälper livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. Det hjälper även till vid amningen eftersom hormonet drar samman den glatta muskulaturen runt mjölkgångarna i bröstkörtlarna. Hormonet slappnar samtidigt av ringmuskeln kring utförgångarnas mynningar så att barnet lättare kan suga. Oxytocin bildas i hypothalamus, men utsöndras från hypofysen.

Hormonet TSH stimulerar sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin, som ökar kroppens ämnesomsättning.

Från sköldkörteln
Sköldkörtelhormonet tyroxin finns i två former, T3 och T4, och de ökar kroppens ämnesomsättning. Hormonet är viktigt för att kroppen ska växa och utvecklas normalt. T4 är ett förstadium till T3, som är det aktiva hormonet.

Från bisköldkörtlarna
Parathormon bildas i bisköldkörtlarna. Hormonet ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet genom att påverka skelettet, tarmarna och njurarna.

Från binjurarna
Glukokortikoider, till exempel kortisol, bildas i binjurebarken. De reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen samt hämmar inflammationer och allergier. Kortison är ett inaktivt förstadium till kortisol.

Mineralokortikoider, till exempel aldosteron, bildas också i binjurebarken. Hormonerna reglerar omsättningen av salterna natrium och kalium. Aldosteron gör att kroppen sparar på natrium, men gör sig av med kalium. Vatten följer alltid med natrium. Därför utsöndras mindre vatten vilket gör att blodtrycket ökar.

Adrenalin och noradrenalin bildas i binjuremärgen och aktiverar kroppen i stressituationer. Hormonerna gör att blodtrycket och pulsen stiger, blodsockret ökar, luftrören vidgas och pupillerna blir större. Kroppen gör sig redo för att klara av en stressande situation.

Från bukspottkörteln

Insulin bildas i Langerhans öar i bukspottkörteln. Hormonet ökar upptaget och lagringen av socker i kroppens celler. Då sjunker mängden socker i blodet. Insulin ökar även cellernas upptag av nedbrutna proteiner och lagringen av fett.

Glukagon bildas också i Langerhans öar. Hormonet ökar blodets koncentration av socker. Insulin och glukagon har alltså motsatt verkan på blodsockernivån.

Från äggstockarna
Kvinnliga könshormoner bildas framför allt i äggstockarna, men även i binjurebarken. De påverkar utvecklingen av kvinnans könsorgan, reglerar menstruationerna och ser till att en graviditet kan fullföljas. Mängden kvinnliga könshormoner i blodet varierar mycket under menstruationscykeln. Kvinnliga könshormoner är östrogen och progesteron, men även kvinnor bildar mindre mängder manliga könshormoner.

Från testiklarna
Manligt könshormon bildas dels i testiklarna, dels i binjurebarken. Hormonet är nödvändigt för utvecklingen av mannens könsorgan och stimulerar även tillväxten hos både pojkar och flickor. Exempel på manligt könshormon är testosteron.

Från mag-tarmkanalen
Gastrin bildas i mag-tarmkanalens hormonbildande celler och ökar produktionen av saltsyra i magsäcken, som behövs för matsmältningen.

Sekretin ökar produktionen av basiskt sekret från levern och bukspottkörteln, som också behövs för matsmältningen.

Kolecystokinin stimulerar gallblåsan och bukspottkörteln. Det påverkar flödet av galla och bukspott ut till mag-tarmkanalen.

Från njurarna
Renin utsöndras från njurarna när blodtrycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet aktiverar ett annat ämne, som stimulerar binjurebarken till att bilda hormonet aldosteron. Resultatet blir att blodtrycket och blodflödet ökar. Renin stimulerar också omvandlingen av andra ämnen som höjer blodtrycket kraftigt.

Erytropoietin utsöndras också från njurarna och behövs för att bilda röda blodkroppar. När det finns mindre syre i blodet känner njurarna av det och bildar mer erytropoietin. Det leder till att fler röda blodkroppar bildas som kan transportera mer syre.

Tallkottkörteln
Melatonin bildas i tallkottkörteln i hjärnan. Hormonet är viktigt för att man ska kunna hålla dygnsrytmen. Det bildas framför allt när man befinner sig i mörker och hormonet talar om för kroppen att det är dags att sova